Kay Pollaks måndagsklokheter :)

Klokheten är Kay Pollaks Tänk att livet blir enkelt att leva när man praktiserar och aktivt väljer hur man ska tolka det  Jag har många många gånger läst Kays böcker och idag även om det inte är alltid så händer det mera ofta idag än annars att jag kan sanna upp och tänka när något händer. Hur tolkar jag det här skulle någon annan tolka det på ett annat sätt. Om jag väljer lycka kommer jag närmare det om jag gör som jag gör nu?  Kays klokheter är klokheter som ger mera lycka i mig. Livet blir mindre svart och mera enkelt att leva. Tänk idag kan jag i en  konfliktsituation vakna upp och tänka men oj nu är jag arg för att jag igen lät mig luras att bli offer för hur andra är. Jag har inget ansvar för hur andra är jag har bara ansvar för hur jag upplever, agerar och väljer i mitt liv. Idag väljer jag att sprida klokheter av en riktigt härligt klok Levnadskonstnär. 

Tack igen och igen för alla klokheter Kay som jag med åren fått lära av dig.

 

Till alla vänner och alla vänners vänner!
Tack för all glad respons. Känn dig fri att sprida ”lektionerna” till alla du vill!
Kays måndagstips Nr2, 20 febr. 2012
Vad har du som hjälper dig att vara olycklig?
Om du vill kan du den här veckan göra en fantastisk övning. En övning som kanske totalt kan skapa ett skifte i ditt liv. Du har kanske saker som du vet att du retar dig på. Det kan vara olika småsaker eller företeelser hemma eller på jobbet som irriterar dig. Som får dig ur balans och får dig att tappa humöret. Övningen är mycket enkel.
Sätt dig en stund ensam, i lugn och ro, med papper och penna. Ge dig själv fem till tio minuter. Leta i minnet efter småsaker som du vet att du retar dig på. Skriv upp dem. Gör en lista på tio småsaker som du säkert vet att du brukar reta dig på. Hitta den ena efter den andra. Minsta lilla sak kan vara användbar i den här övningen. Locket som ”aldrig” sätts på tandkrämstuben. Ljuset som ”alltid” står och brinner inne på toan. Lägg märke till att det kan dyka upp en inre röst som viskar: ”Men jag har rätt att vara irriterad när de inte släcker ljuset efter sig i badrummet!” Låt helt lugnt den rösten viska sitt meddelande och fortsätt skriv upp olika saker du retar dig på. Obs. Det skall vara småsaker. Inte stora saker som att tvättmaskinen gått sönder nu igen.
Skriv alltså upp riktigt små saker. Exempelvis smulorna på köksbordet, röran av alla skor i hallen, strumporna som ligger slängda hur som helst, eller de blöta handdukarna på badrumsgolvet. Allt sådant som gör att livet ”blir outhärdligt”. Sådant som kan få dig att tänka att dina barn, din man, din flickvän, din arbetskamrat borde vara på ett annat sätt. Sådant som kan få dig att tänka: ”Om de bara hängde upp handdukarna efter sig så skulle jag må mycket bättre!” Eller: ”Om bara strumporna inte slängdes hur som helst, så skulle livet vara mycket lättare för mig!”
Här kommer nu en fråga:
(andra fasen av övningen)
Tänk om det är sant att du har ”strumporna på golvet” som en av dina saker i ditt liv, som gör att du slipper ta ansvar för att vara i din glädje och frid. Kanske hör du genast den inre rösten: ”Ingen människa på jorden kan väl vara glad, när de ser alla dessa strumpor ligga slängda hur som helst på golvet på det här sättet.” Du väljer att just nu inte lyssna på den rösten. Den rösten vill bara en sak. Den vill att du skall leva i olycka och att du skall vara offer!
Här kommer frågan igen: Tänk om det är sant att du har ”handdukarna på badrumsgolvet” som en av dina saker i ditt liv, som gör att du slipper ta ansvar för att vara i din glädje och frid. Rösten dyker kanske genast upp igen och viskar: ”Det finns väl inte en enda levande människa som kan vara glad och lugn när de ser handdukarna slängda på detta sätt på badrumsgolvet.”
Nu kommer fas tre av övningen:
Frågan till mig är: Vem vill jag vara?
Vill jag vara en som väljer att reta mig på smulorna på köksbordet (dvs välja olycka) eller vill jag vara en som väljer att inte reta mig på smulorna på köksbordet (dvs välja lycka)? Valet är mitt. Jag ensam har ansvar för det valet. Plötsligt kan jag sakta, våga börja närma mig, att det kanske är så att:
Jag ensam har ansvar för om mitt liv blir i lycka eller om mitt liv blir i olycka.
Många av oss är tränade att tänka tvärtom. Om bara de andra gjorde så och så och om bara de andra var si eller så, så skulle jag känna mig mer lycklig.
Inget av detta betyder att jag måste acceptera att handdukar slängs på badrumsgolvet eller att köksbordet lämnas nedsmulat. Jag kan självklart tala om hur jag vill ha det, även när jag valt att vara i glädje och balans!
Läs din lista varje dag en tid framöver. Tejpa gärna upp den på ett hemligt ställe. Du kommer att lägga märke till en förändring. Du kommer att sakta skifta. Sakta kommer du att börja skratta åt något på listan. Sakta kommer du att kunna dra ett streck över det ena efter det andra. En dag ställer du dig upp i glädje! Du har slutat reta dig på smulorna på köksbordet! Och en dag frågar du dig plötsligt: Hur kunde jag reta mig på några smulor på ett köksbord?
Grattis! Du har tagit ett stort steg mot att hjälpa dig själv – att välja – att vara lyckligare.
Allt gott till er!
Kay Pollak

Kays måndagstips! Nr 1
Den 12 febr. 2012.
Just i den här stunden skapar du din egen värld.
På väggen i mitt arbetsrum har jag den texten uppsatt. Det är en fantastisk text. Den är många gånger en bra påminnelse. Den påminner mig helt enkelt om att det är jag som skapar upplevelsen av min egen verklighet. I ögonblick efter ögonblick. Meningen påminner mig om att det är jag som ligger bakom min egen upplevelse av det som händer i verkligheten.
Nog kan den meningen i många situationer vara provocerande. Till exempel om jag har pratat i telefon med någon och jag i samtalet inte har klarat av att behålla mitt lugn. Jag har istället blivit irriterad! Samtalet är slut och där sitter jag och ”stönar”. Då är det bra att andas en stund och titta upp på väggen. Med stora bokstäver kan jag då läsa:
Just i den här stunden skapar du din egen värld.
Ibland är det nästan skrattretande! Vad kan jag göra? Vill jag fortsätta att ”lida och vara irriterad” (dvs vara i olycka)? Eller vill jag pröva att förflytta mig över till ett mer skönt och trivsamt känsloläge? Valet är mitt. Jag kan inte ändra den andra personen. Den enda jag kan ändra är mig själv. Jag kan inte heller ändra det förflutna. Det enda jag kan ändra är min egen tolkning av det förflutna.
Nelson Mandela har sagt en sak som i sådana situationer många gånger har hjälpt mig att skifta från ”det olyckliga” till det mer ”trivsamma”. Det är den här meningen:
Det finns ingen situation som är så hemsk,
att du inte kan välja en tanke, som gör att du mår något lite bättre.
Och detta är ju helt sant. Det finns ingen situation som är så hemsk, att man inte kan pröva att välja en tanke, som gör att man mår något lite bättre.
Så det är bara att ta tag i sig själv, sätta igång och jobba med sina tankar. Det är bara att sätta igång och hitta en tanke som gör att jag kan flytta mig något lite uppåt på ”känsloskalan”. En bra tanke en sådan gång kan vara att en stund fokusera på: Hur skulle en annan människa, någon jag beundrar och ser upp till, hantera den här situationen? Redan den tanken kan hjälpa mig att förflytta mig på känsloskalan. Den tanken kan få mig att skärpa till mig.
En annan tanke som också kan vara bra att fokusera på i en sådan situation är denna: En sak jag helt sant kan vara tacksam för, det är …
Med den tanken brukar skiftet komma ganska snabbt. Läs igen den enkla meningen:
Just i den här stunden skapar du din egen värld.
Lycka till den här veckan med den här lektionen.
Allt gott hälsar
Kay Pollak

Talboks-och punktskriftsbiblioteket gjorde dagen gyllenfärgad.

talbok och punktskriftsbiblioteket.  Idag fick jag ett spännande mail ifrån just det företag.  Där stod det att någon  har talat in min bok som talbok.  Gissa om det skuttade till inom mig när jag läste. Blev yr i skallen av att tänka tanken, att någon där ute i vårt avlånga land har tagit sig tid att få talboksbiblioteket att göra en tal bok av min bok.

Hela dagen har jag vilat mig i tacksamhetstankar och blir alldeles varm i kroppen av tanken på denna vänliga själ. 

Kanske är det en händelse som andra tänker att ja och varför så glad. Eller kanske tänker någon  ja men va då spelar roll.

Men för mig är händelsen stor. Varför? Jo, för att jag själv är handikappad i just läs och skrivsituationer.  I och för sig så har jag ju sedan länge haft förmånen, att ha  olika program så gör mig o-handikappad.  Men en talbok, då är det minsann på riktigt! Inte en så att jag bett någon göra det, och inte är det så att jag tjänar en massa pengar på det.

Men hela grejen.  Är stor någon har tyckt att min bok är så viktig, att denna någon sett eller hört sig för. Om den kan bli inläst av tal-bok och punktskriftsbiblioteket.  För mig är det stort  till och med vackert. Nu kan även människor som är som jag själv, läsa  eller i alla fall lyssna till boken. Någon kan ha den i bilen och lyssna eller på datorn. Jag blir  tårögd av tanken.

Vill någon läsa eller lyssna på min bok så går det att göra  genom att kontakta www.tpb.se Men jag tror det är så att du måste ha någon form av handling som visar på din funktionsnedsättning.  Tänk att människor  som är som mig,  vi som ibland inte orkar eller  har ro i kroppen, vi kan ha den i lurar i öronen och istället lyssna på min bok som heter “Jag föredrar att kalla mig impulsiv”. köper du den från denna sida så får du ett signerat ex. Men självklart finns den även på liten upplaga som vanligt.

Oskrivna lagar och regler kan vara svårt för många…….

Har hittat 10 oskrivna regler i en bok som är skriven av Nancy J Patrick. Boken heter Leva med asperger, det är en praktisk  Guide för tonåringar och vuxna.

De tio oskrivna reglerna ger mig en större förståelse för människor med asperger.  Ger mig insikter om hur vissa stunder kan undvikas. Reglerna visar på storheterna i att undvika bråk.  Efter som boken är skriven till människor som har olika till och O-tillgångar inom autismspektrat så är det regler de kan ta till sig,  i olika sociala sammanhang.

Enkla levnads regler.

  • 1. Regler är inte absoluta. Utan de är beroende på situation och av individen.
  • 2. I det stora perspektivet är allt inte lika viktigt.
  • 3. Alla människor gör fel. Det behöver inte förstöra din dag.
  • 4. Att vara ärlig är en helt annan sak än att vara diplomatisk
  • 5. Att vara artig är lämpligt i alla situationer.
  • 6. Alla som är trevliga mot en är nödvändigtvis inte ens kompisar.
  • 7. Människor beter sig annorlunda privat än de gör offentligt.
  • 8. Lär dig att förstå när du får människor att tappa intresset.
  • 9. “Att passa in” handlar ofta om att se ut  och låta som att  man passar in.
  • 10. Människor  har ansvar för sitt eget beteende.

Vissa av reglerna är svårigheter jag själv ibland brottas med. Regel nummer  6 är en regel som jag borde träna på allt som oftast. Skrivas med stora bokstäver och den borde glimma förbi mig när jag är i sådana situationer.  Till och med så att kanske den borde omskrivas i regel nummer ett, men då borde regel nummer 1 skrivas så att det blir mera absolut. Ändå har jag inte asperger utan ADHD. Regel nummer 4 även den en regel som jag  enligt vissa borde träna mig i allt som ofta.  till viss del kan jag hålla med. Men jag tänker även att diplomatiska människor utan ärlighetsnormen borde träna lite mera på att vara mera ärliga så att jag mindre  ofta slipper gissa mig till.

Man säger ofta att människor med ADHD uppfinner hjulet igen. Min son frångår denna företeelse, för han uppfinner inte hjulet en gång till. Han ser till att använda det hjul som finns, men, på många olika sätt. Som vanliga människor,  utan våra tillgångar, inte ens hade haft tanken på att använda det till.

Facebook lär ju även de ha en massa oskrivna osynlighetslagar, som vi bara förväntas att kunna. Lisa har en del tips där

Tiden var knapp!

Vilket uttryck?!? Säger man så? Eller är det bara nått som jag fått för mig. En knapp med tid. Hm? knäpper man ihop tiden eller är det mera knapert? Det är klart knapert. Det var knapert med tid. 

Hur som helst, här satt jag och kände mig ledsen för att jag fick inte  med allt jag skulle fått med. Men ska jag vara det? Kan jag verkligen kräva det av mig själv? Kan jag kräva att  jag skulle få med allt som jag brukar säga när jag är ute och pratar,  det tar en  till en och en halv timma  i vanliga fall. I går  skulle det högst ta en halv timma. Jag är inte inte rättvis emot mig själv om jag kräver det av mig. För jag skulle inte kräva det av någon annan.

Nej som jag sa till de som lyssnade igår, så Skriver jag och dom historia som  i och för sig är nyhetshistoria men som är en mall som de sedermera kan ta med sig till sina kolleger vidare ut.  I våra händer har vi en liten flicka som vi ska bära fram till framtiden till en framtid där hon ska få hopp och en tilltro till sig och sitt vuxenliv. 

Tavla 004

Nej min insatts igår får jag vara nöjd med. Jag skulle vilja fått  med tusen saker till, men, tiden var som skrivets innan knapp och på en knapp tid får jag bara med en knapps ord.

Lev idag det gör att du påverkar framtiden. Den framtids som är din…….

Återblick av Ågrenska den 24 nov 2011.

En kunskapens dag. En dag då jag lärde mig massvis. Dagen som var en heldag på Ågrenska. Svenny Kopp berättade intressanta kunskapshöjande saker om flickor med autism på morgonen. Efter fika framtill lunch så berättade hon om flickor med ADHD.

Jag till och med kände tårar som rann ner för min kind. Tårar som visade sig av pilarna som stack till när hon pratade om kvinnor. Hur vi ännu idag är navet i familjen.  Men det var inte det som gjorde ont. Det vet jag ju liksom redan innan.

Det som gjorde ont är att hon antagligen innan igår, flertalet gånger pratat om det långt, långt innan.  Kunskapen liksom finns långt innan igår.  Och inte handlar det om navet inte om att vi kvinnor liksom gör marktjänsten och håller i alla trådar.  Utan det onda som gav mig tårar är att när hon pratade om svårigheterna som många med ADHD har. De svårigheter i att hålla garderober uppdaterade, minnas alla dessa Utvecklingssamtal, tandläkare tider, läkartider, födelsedagar läxor som jag och min familj kapitulerat över sedan många år. Rädslan som bor inom mig om hur framtiderna ska bli för mig, mina barn.

Kommer min styrka att finnas kvar, kommer jag att hålla ända fram? Kommer det komma en dag när jag kan stå och se ut över landskapet av historia och känna att Yes! vi fixade det. Vi står här och vi rev stormarna. Men det viktigaste av allt Kommer jag  att slippa se en dålig urusel Självkänsla i mina barn som vuxna? Kommer de att känna att de duger i alla lägen? Precis som dom är.

Jag vill till och med sträcka mig längre än så. Utanför mina cirklar. Kommer Barn som växer upp idag slippa springa i kapp sin egen värdighet.

Ja, Svennys ord gjorde ont.  Jag misstänker att då hon läser min bok, som hon fick med sig igår. Kommer att säga att jo den kvinna som skrivit denna bok vet hur det är att vara navet i familjen och ibland inte reda ut den konst som det är att vara en duglig, klok  och Tid passande strukturerad framförhållen mamma.  

För just det är mina svårigheter,  just det är det som gör ont, när jag tänker att barn växer upp och kommer att uppleva samma svårigheter med sina barn.  De kommer också uppleva den rädsla, som bor inom mig i min mamma roll. Där jag i åratal kämpat med att mina barn ska få behålla sin heder,  få en uns möjlighet att bygga upp en liten, liten allt så viktigt sak som just är livsnödvändig.  Vilket är sin syn på sig själva att dom duger precis som dom är.

Så att inte dom gör som jag gjorde.  Jag som la allt kraft på att låtsas vara så klok, normal och allt vad det innebar.  För det är just det som är svårt att liksom stå ut med att inte passa in i den normala mera alldagliga normen.  Jag är ju liksom mera specialtstöpt i en annan liten form.

Som man idag säger mig att det kallas ADHD. 

Oj oj inte fick ni veta så mycket om Svenny Kopps kunskaper här, utan endast min erfarenhet av detta magiska ögonblick.

Annika pratade Om flickor och hur svårigheter och flickors egna ord beskriver sin adhd.  Hon har ju träffat många av oss. Jag har fått förmånen att under lång tid ta del av hennes kunskap.  Jag har oxå förmånen att ta del av hennes föreläsningar inte alla men en del. I vissa av dom får jag ju berätta om mina egna erfarenheter. Men mest får jag hjälpa henne med Datorn för jag har liksom mera koll på den än henne. 

Om det nu skulle vara så att min make eller min son skulle komma förbi och läsa här så hade dom skrattat och himlat med ögonen.  Sagt nått om att en blind leder en blind för deras uppfattning om mina datorkunskaper är att jag vet var på- knappen är,  av-knappen är den som är när jag ligger och tittar i taket.

Ojdå, det blir ett långt inlägg idag. Men måste få in lite om Johanna Björk.  Som för mig känns som tydligheternas tydligheter även om hon ibland glömmer av att säga att man ska räkna till fem inne i sitt eget huvud.  Min pappa berättade en gång om hur han lurade vuxna genom att titta dom mitt på näsan istället för att titta dom i ögonen. När min farmor berättar om den historien så lyser hela hennes ansikte av min fars klurighet.

Johanna tog även upp Uthållighetstiden.  5 minuter,  Avledningseffekter i kaos.  Men det viktiga med en fråga och mindre ord i samma fråga istället för att ställa en till om svar uteblir. 

Jag är nog inte så bra att återge, men rekommenderar er alla att någon gång ta er tid att lyssna på alla dessa tre duktigheter där liksom förståelse, acceptans och kunskap är de tre pelare som bara finns där som de är.

Namnlöst-1

Torsdag 17 nov Ågrenska

Varför blir det som det blir? Steg 2
17 november på Ågrenska

Innehåll:
Detta är en påbyggnad på steg 1 utifrån frågeställningar och önskemål från deltagare på steg 1 utbildningarna. Eftermiddagen är indelad i tre stationer/teman, 1 timma på varje. Deltagarna blir uppdelade i tre grupper och går igenom alla stationer under eftermiddagen. Det ska även beredas tillfälle till frågor på varje station.

Teman/stationer:


1. Föräldrarollen, föräldraperspektivet. Hur upplever föräldrar till barn/ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sin situation i mötet med skola, fritids, socialtjänst, BUP och LSS? Hur kan vi som personal underlätta?

2. Förhållningssätt – Bemötande – Strategier riktade mot förskola, skola.
Mer redskap och verktyg.

3. Om OCD, tvång, tvångstankar, tvångshandlingar och Tourettes syndrom.

Föreläsare:
Johanna Björk, ADHD konsulent, Ågrenska, Annika Bengtner, pedagog,
Familjestödsenheten och Carina Ikonen-Nilsson, förälder.

Målgrupp:
Alla som har gått Steg 1 ”Varför blir det som det blir”.
Tid:
15.00-18.30.
Pris:
375:- + moms. I priset ingår fika.
Anmälan:
www.agrenska.se/kurser

Ågrenska Nästa Vecka….

Torsdag den 17 november är jag i GBG, närmare beskrivning är Ågrenska. Där jag sak ge en bild av mina erfarenheter som förälder. Kommer att bli spännande….

 

Innehåll:
Detta är en påbyggnad på steg 1 utifrån frågeställningar och önskemål från deltagare på steg 1 utbildningarna. Eftermiddagen är indelad i tre stationer/teman, 1 timma på varje.

Deltagarna blir uppdelade i tre grupper och går igenom alla stationer under eftermiddagen. Det ska även beredas tillfälle till frågor på varje station.

Teman/stationer:

1. Föräldrarollen, föräldraperspektivet. Hur upplever föräldrar till barn/ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sin situation i mötet med skola, fritids, socialtjänst, BUP och LSS?
Hur kan vi som personal underlätta? 2. Förhållningssätt – Bemötande – Strategier riktade mot förskola, skola.
Mer redskap och verktyg. 3. Om OCD, tvång, tvångstankar, tvångshandlingar och Tourettes syndrom.

Föreläsare:

Johanna Björk, ADHD konsulent, Ågrenska, Annika Bengtner, pedagog, Familjestödsenheten och Carina Ikonen-Nilsson, förälder.

Målgrupp:

Alla som har gått Steg 1 ”Varför blir det som det blir”.

Tid:

15.00-18.30.

Pris:

375:- + moms. I priset ingår fika.
Utskriftsvänlig inbjudan (pdf-dokument, 270Kb, öppnas i nytt fönster)

Face Book och en liten illa behandling av ett pappers ark……

Den dök upp där på FB två sekunder tog det sen delade jag. Nu delas den till andra och åter igen andra.

Mobbing, MOBBNING och återigen mobbning.  Denna gången var det en liknelse med ett papper och just den liknelsen gillade jag. Vilken visualiserandeeffekt,  tror övningen skulle kunna göras i alla skolor och ger varje elev en inblick i vad deras tråkningar gör.  Det skrynkliga smutsiga pappret står för hur illa ställt det blir för den som blir utsatt.

Tänk dig det lilla lilla pappret och sen de som ändå inte ser. Ändå väljer att se åt ett annat håll. Ändå inte vågar se, vågar göra nått. Nått så att den utsatta inte blir mera utsatt.  Någon som ändå trots sin utsatthet ändå måste bli sin egna försvarsadvokat och försöka rättfärdiga sin egna identitet. 

Ofta är det så att den som blir utsatt för mobbning själv  måste rättfärdiga sin egna personlighet. Ofta får de hör att det är bara för att du ….gör …. säger … säger inte…. inte gör … har ful…. eller inte ful………  Där till det ödesvidriga handslaget och det vidriga förlåtelse stunderna när jag som blir utsatt säger förlåt till den som stampat in odugligheten i mig.  Man vill att vi ska sitta i ring säga förlåt och sen går vi ut på nästa rast igen och då är visan den samma…… I nior år kan just sånt här förekomma i NIO ÅR dag ut och dag in.

Nej mobbning är inte okey. Men det tror jag att ni vet sedan innan att jag inte tycker……

Här är den lilla liknelse som nu är ute och far runt………….den borde göras i varje klass, med varje elev, i varje hem och med varje människa.

Förklaringsmodell Mobbning

Hur förklarar vi för våra barn och barnbarn vad mobbning är? Här är hur en lärare i New York gjorde det för sin klass. Hon bad dem att göra följande övning: Barnen skulle ta varsitt pappersark. Sedan blev de tillsagda att skrynkla ihop det stampa och slå på det och men utan att riva det. Så bad hon barnen vika bladet, titta på hur smutsigt, fyllt med märken och ärr arket var. Så ombads barnen att ……säga förlåt till pappersarket. Fast de hade bett om ursäkt och att de hade försökt att släta ut det, var det fortfarande skrynkligt. ”Dessa märken kommer aldrig att försvinna, oavsett hur mycket du försöker ta bort dem. Detta motsvarar vad en mobbare gör mot andra. Även om du säger förlåt efteråt, kommer ärren aldrig försvinna.” Barnens ansiktsuttryck sade att budskapet hade önskad effekt. Kopiera och sprida ordet om du är mot mobbning.
Det säger också hur viktigt det är med tillräcklig personal även på raster i korridorer och hjälp till självhjälp i klassrummen.

Folkets Hus Järntorget. Reflektioner och kunskapsinhämtning :)

Jag har fått förmånen att vara med Compassen och Familjestödsenheten då det visar på vad de har att erbjuda.  Jag fick till och med visa upp min bok och sånt.

Nu skulle det ju självklart ha varit så, att jag borde tagit massvis med kort på folkvimlet i dag.  NPF mässan Järntorget Folkets Hus.  Självklart jag vet så borde jag tagit massvis med kort och sånt. Efterklokheten ramlade på mig så fort som jag  satte fingrarna vid tangenterna.  Efterklokhets tankar, eftertänket som jag som ni kanske vid det här laget redan vet….. Saknar!!! Saknar, ja  sånt är livet i alla fall när man är mig. 

I min lilla förhoppning i morse tänkte jag att ja  jag får hoppas att jag får sålt en bok i alla fall. En bok då är jag nöjd. 

Tänkte även att det viktiga är att vara med sen om någon bok blir såld så är det plus.  Plusplus säger min kompis.  Idag lånar jag min kompis ord plus plus för idag är dagen plusplus.  De böcker som jag tog med mig till Järntorget de tog slut. Men finns på länken innan.   Redan innan lunchen fick jag ta ner den lilla lappen om priset på boken för den sista ville jag ha där för att visa och för att  de som tittade på den skulle kunna se boken om någon skulle vilja.  Hade jag haft lika många till med mig så tror jag de också hade blivit sålda. 

Men vad jag lärt mig av just det här!  Det som jag lärt mig är att: Har man skrivit en bok och vill promota den så är det bra att ha med sig så många böcker det bara går. Det är bättre att  ha några över när dagen är slut än att sälja slut.  Den klokheten tar jag med mig till nästa gång.  Men det får inte vara tills i morgon för i morgon har jag tyvärr inte så många böcker kvar. Men tänker att det som blir sålt blir sålt och innan nästa föreläsning som är den 17 nov, så har jag hunnit ta hem flera böcker.

Vill få plats med ett litet tips så här i slutet.

Bredvid mig satt en kvinna vid namn Karin Utas Carlsson. Intressant och bjöd på kunskaper hela tiden.  Böcker har hon också skrivit den sist utgivna boken  heter Hantera konflikter och förebygg våld.  Anette Rosenberg Kimberg är medförfattare.  Boken ligger just nu bredvid mig. Jag och Karin bytte liksom grejer med varann Ler eller vi bytte böcker hon  ska få min och jag  fick hennes. Hon får min i morgon innan jag åker om någon är kvar annars så blir det ett post utskick när jag kommer hem. Då jag har böcker hemma.

 

Så idag ska jag titta lite i just den boken Ler

Folkets Hus Järntorget I Göteborg 2-3 November

 

001

Har bokat rum på Scandic Backadal

Scandic Backadal, Hisings Backa

 

Scandic Backadal

 

Hisings Backa
422 53
Sverige

Checka in:
onsdag den 2 november 2011
Checka ut:
torsdag den 3 november 2011
Antal rum:
1
Jag och dottern kommer att vara där i dagarna två.
 

Det bor  just nu massvis av Tacksamhet i att hon följer med.  Tonåring med mamma på två dagar med massvis med kunskapssamlande.

Det blir för mig fantastiskt.

Lev idag just nu….

Självklart kommer min bok oxå att få plats!

Jag  föredrar att kalla mig impulsiv.