har just vaknat är nog in i en Gessle period just nu.  För det blir honom jag väljer när sportify sätts i gång. En händig man, jo det skulle vart kul att se fast det är klart  när det gäller musik verkar han rätt händig i alla fall. Dagen  har regnat bort idag men jag har vart tvungen att gå ut med hund ändå.  Tänk  jag gillar det,  tänker till och med nu ta mig en promenad tillsammans med min lille vovsing.

Min Far och Jag

Min bror och jag sjunger Pontus och americanarna, Den låten skulle jag kunna skriva om, till min far och jag. I alla fall idag.

För en och en halv timma sen, satte jag mig i soffan för att dricka kaffe, kolla nyheter.  Tog fram mina stickor och började sticka på en liten tröja, som jag håller på med.

Efter en kort liten stund la jag ifrån mig stickorna. Drack lite kaffe, kom på tanken att jag lägger mig ner i soffan. Gjorde det tillsammans när sporten, visade sig.

Självklart somnade jag på två röda, precis som min fader gjorde då det begav sig.

Vaknade nu  först efter en och en halv timma,  med låten Min bror och jag i huvudet.  Min far och jag.  Det är nog ett av de starkaste minnen jag har av min far, då jag bodde på deras vind.

Självklart var han sjuk, så det är inte så konstigt att man hittade han så varje morgon.  Han dog av lungcancer 2003.  Jag  har inte lungcancer, är inte  sjuk på det sättet som han var, men tio minuter tråk-sport så gör jag precis som han gjorde,  Somnar. Min far och jag.

Har alltid känt att jag inte liknar mina syskon, mina syskon är nog mest lik  min mamma. Jag däremot har alltid i allt  varit lik min farmor, min far var nog även han lik min farmor. Även om han hade farfars utseende, så var nog själva pappa precis som  farmor och mig. Kanske var det just därför vi kom så bra överens………..

Min far och jag la, la, la, la,

Fast självklart lyssnar jag på MÄBE ännu,  tror inte jag någonsin kommer lyssna mig trött på den skivan.

Efter att ha lyssnat på den ett antal gånger  får hans texter  ett helt annat perspektiv i mig. Texterna pratar till mig, de gör ont och  plåstrar om allt på samma gång . Grymt bra! Synd att inte Bandit  Har kommit  på Vad MÄBE ÄR för nått. Men det är klart  de har bara två tre gamla låtar av Thåström,  han har ju  gjort några till så vad kan man begära….

Kolla in de fina bilderna,   och jo det var inte  helt fel, utan helgott…………….

skogens guld

så där ja; Då var det tråkigaste gjort

att steka kantareller

När man ska steka kantisar, så  skall man först steka dem utan smör,  låta allt vatten koka bort, därefter  när vattnet är borta, tas det en regäl klick smör peppar och salt, steker tills de fått lite fin färg och knapriga. Därefter ska dessa små guldklimpar läggas på en rostad macka, är man flera så gäller det att fördela dem  rättvist, för att undvika  världskrig.  En till dig, Två till mig

Ibland blir jag så himla ledsen av människors uppfattningar och deras inskränkningar som bottnar i fördomar, inbillningar. Nu var artikeln ett år gammal men misstänker starkt att det ändå finns en del sanning i den.
Leva debatt en artikel om ADHD och olika mediciner.

Idag medicineras cirka 12 000 barn i Sverige, med Ritalin som missbrukarna på 70-talet kallade Bängrita.

Missbruk och medicinera är inte samma sak, ett missbruk blir för mig när det jag missbrukar bestämmer över mig. De människor som använder sig av ritalina, Conceta mm  som inte  saktar ner i sin takt , utan där istället blir tvärt om behöver antagligen inte medicinerna. Bängrita hmmm???? 70-talet var det ja, det ljuva talet när människor trodde de kunde flyga av LSD. Jag och mina barn tar en tablett  concerta varje dag på morgonen. Den hjälper oss att sakta ner, hjälper oss att tänka efter före vissa gånger.

Enligt Ingemar Gens  som är debattör och föreläsare  tycker att barnen godtyckligt diagnostiseras, när omgivningen  ser sociala problem. Han menar att det måste finns andra vägar i att stötta dessa barn och deras föräldrar.

Självklart är det så att inte allt försvinner med en lite tablett på morgonen. Tack och lov för det för den lilla delen som är egenskaper av ADHD vill jag ha kvar. Jag vill bara att min omgivning mera skall se tillgångarna med just dessa egenskaper. Jag vill inte förändra mig och bli som Ingemar eller någon annan heller för den delen. Jag vill vara jag just sådan som jag är. Jag vill att mina barn skall  bli  bemötta och synliga i deras tillgångar  så som andra människor utan adhd blir bemötta.  Jag vill att man ser våra tillgångar inte våra otillgångar.  Vilket oftast är det vi blir bekräftade i.

Catarina Hansson Chefsredaktören på tidingen leva.  önskar sig mera svängrum , menar att vi är krympt utrymmet för onormaliteter.

Redan här sparkar jag bakut frustar och blundar. Skulle jag vara onormal?

Vad är normalt?

Det utrymmet hon pratar om fanns även på min tid då  på 70 talet och  ritalin kallades bängrita.

Det utrymmet fanns inte då heller vill jag  hävda. Då när jag gick i skolan, syntes inte jag, mobbing var något som de vuxna inte trodde fanns, Mina betyg betalades ut i  ettor på längden och tvären.

Ingen reagerade, ingen trodde att de kunde hjälpa till och  få mig motiverad att plugga. Jag var bara lat, lite mindre intelligent, absolut inget läshuvud!

För jag kunde när jag ville, även så har mina barn blivit bemötta i dag ! Jag var en hejare på att rita och skriva berättelser, då kunde jag minsan, fick jag till mig! Hur kunde jag vara koncentrerad i timmar då jag ritade? För mig är det inte konstigt! Det var då jag var  och befann mig i mina styrkor, Måla, rita  är en av mina begåvningar det är sånt jag var bra på.

De utrymmet som Catarina menar vi krympt har  varit krympt länge,  tror till och med att vi innan det var dem som stod i skamvrån, och fick ha dumstruten på oss. Visst det utryummet finns inte idag. Vilket är tur.  För mig handlar det mera om Attityder.

ATTITYDERNA I SAMHÄLLET!

Vidare  tar artikeln upp huruvida ADHD är en sjukdom?

Hallå!

ADHD: Är inte en sjukdom det är en funktionstillgång, då kraven på mig är utefter mina tillgångar.

Funktionshindret syns där förståelsen inte finns. Där jag skall vara lik alla andra! Var är alla andra någonstans? Alla de andra som är lika alla andra. Var hittar jag alla dessa alla andra?

Nej! ifråga sätt inte min funktionstillgång i frågasätt i stället era attityder, alla fördomar som säger att jag som har adhd skall , vara missbrukare, kriminell, sitta inne, där till vara prostituerad!

Jag är inte något av det! Jag är inte något av det.

Det gör mig inte bättre än den  som  självmedicinerat, eller flytt sin verklighet. Kanske är det så att jag ändå  trotts mina svårigheter haft tur, haft ett annat nätverk omkring mig.

Nej  attityder är det som behöver förändras. Vi behöver mera acceptans, vi  behöver få bort alla fördommar och skapa ett mera humant samhälle där storbildtv inte blir det som är viktigt. Låt mig ha min concerta, den hjälper mig att varva ner  tvärt emot den som inte har  ADHD som då de använder sig av liknande preparat får lite adhd liknande symtom.

(H)järnkoll är i tiden,  psykisk hälsa är viktigt, vi är inte knäppgökar, vi är inte mera konstiga eller sköra, vi har bara mera erfarenheter av att arbeta med våran personliga utveckling.  Vi vågar gå i uppförsbacken med stolta huvuden.  Mitt svarta hål på insidan  har jag vågat ta fram och titta på, vågar du det?

Att våga må dåligt är en väg till att må bra.

Jag har idag mera erfarenhet av att sluta upp med att vara så  djäkla duktig stark mm.  Idag vågar jag vara mig, stå upp för mig och mina barn. Vi är alla människor , vi är alla värda att ha ett bra liv.

(H)järnkoll, Almedalsveckan, Thåström hur hör dessa ihop?

Hör de ihop över huvudtaget? I min värld finns det ett samband, men det finns många lösryckta trådar i min värld som flätas samman.

Jag vill inte ha det där ni  ger mig, för  rapporten  som var viktig i förra veckan är ännu sann.  Nu, nu idag är ni där och pratar för fullt.

Almedalsveckan och psykiskhälsa hör ihop. Det är nu vi har chansen och se var min och din röst kommer att bli hörd. Kanske hör någon  med den politiska makten min önskan,  att om tre år är  rapporten från  socialstyrelsen (”Alltjämt ojämnt” som visar att funktionsnedsatta personer har sämre levnadsvilkor än övrig befolkning ), en Hemsk saga i historian. Då kanske vi är där rapporten inte stämmer överens med  verkligheten idag.

Kan hända att (H)järnkoll får den uppmärksamheten, som gör att vi inte längre blundar och föder alla fördomar om psykisk ohälsa.  Det är i alla fall  min önskan.

He he he, får in lite Thåström i det här inlägget, Intressant  han pratar om att han har för mycket ADHD, för att sitta ner och skriva. Vilken Djäkla tur, att han i så fall har det. Tror det  den lilla tillgångsgenen ADHD som gör att hans texter är så grymt bra.

Säger som Thåström sjunger ”Vackert”, det är  vackert. Ett ord  som Thåström gillar även jag. Kanske är det hans Vackerhet, i texterna som gör ordet vackert, ”vackert”.

Lev idag, just nu,  då finns det många vackert hela tiden.

Smaka på ordet ”vackert” det formas så bra i munnen.

jag vill inte, vill inte se sjunger Eva i mina lurar. Altanen är lämnad ensam just nu. Helt tom, Trodde inte jag skulle skriva men det är för varm och jag  har bränt mitt skinn.  Vi är just hem komna från ett kvälls dopp i Ellenö sjön.  Det var riktigt gott i vattnet,  nu känner jag mig sval igen. Känner att jag  är på väg tillbaka, lyckobubblan jag  tog på mig i går är lättare att behålla än var det hade varit för ett tag sen. Lyckobubblan är till skänks från tankar i lösvikt. Kolla in  henne, det bor  så mycket klokheter  i henne, har  ofta intressanta inlägg att läsa på hennes blogg. Igår var det lyckobubblan som  var en klokhet hon gav mig.  Även idag  har den varit hos mig,  tänker bo i bubblan imorgon med. Men ännu tar jag en dag i taget. Inte ens Dagen utan just nu denna stunden.

Med Thåström i lurarna.  Det är ni som är de konstiga och jag  som är normal.  Jo så är det, som ni vet  till och med i min  bok berättade jag det.

Thåström – Det är ni som e dom konstiga, det är jag som e normal.  Måste ibland höra hans röst, för att bli mig.  Måste få känna hur hans röst liksom  kryper in i tankarna, hans takt är en takt som stämmer med min takt. Tungt avskalat och som bara han kan. Förra sommaren var det trädgården i Göteborg. Idag har jag ingen biljett som ligger och väntar på mig.

Men sätter in en bild sen förra sommaren då jag och mina stora barn var på konsert.Lev idag just nu, i morgon kommer  troligtvis en ny dag att ta vara på.

Framför mig ligger biljetterna, till kvällens föreställning. Men i mig är det oro, snön, jag själv, och ångest. Klarar jag av att köra, klarar jag av att stå med en massa människor på en liten yta?

Konstigt, jag har aldrig känt så innan, jag har aldrig haft tankar innan att inte gå på konserter, i kväll är det till och med Thåström. Thåström som jag och min son sett framemot så länge. Jag sitter här och funderar på om jag ska ställa in, ge min biljett till någon annan.  Thåström som är min poet, och jag funderar på att ge bort min biljett.

Hur illa är det egentligen ställt?

Snö i massor säger mig att det blir svårt att köra, jag själv, en massa människor…. Hjälp, massor av basilusker, svett, Kräksjuka, allmänna toaletter Hjälp jag kan behöva gå på en allmän toalett!

Hm… Här finns en biljett över, en biljett som redan är betald. Den är min till den planerade kvällen som jag och min son skulle tillbringa tillsammans.  Eftermiddagen skulle tillbringas på kinesresturang innan, och jag känner att jag kanske inte kommer att delta.

Här finns tydligen en biljett över.

Sånt är livet ibland köper man en biljett som inte kommer att användas. Idag har det hänt mig….. Jag som skulle ge min bok till Herr Thåström själv. Det lär inte hända.

Herr thåström kommer att besöka Göteborg, närmare bestämt LISEBERGS HALLEN.

Hade nästan glömt av mina biljetter som ligger i min byrå. Biljetterna till Thåström. Biljetterna som gäller den 4 februari kl 20.00. Då ska jag och min son gå på konsert igen, vi var på trädgården i somras, då han var där.  Längst fram stod vi.

Då var det sommar varmt, solen brände så länge den var uppe. Nu kommer vi mötas av slask, kyla, den kylan kommer Herr Thåström him self värma upp genom sin röst och sin närvaro. Gillar den mannen, såldes redan på ebba tiden.

I dag, gillar jag hans konst ännu mera, idag är jag vuxen, även Herr Thåström är vuxen det märks i hans musik, takten är mera i hans takt. Nu känner inte jag mannen, vet inte ens om det är något jag skulle vilja, men jag känner hans konst, det är konsten som han skapar till mig, jag gillar. Texterna är texter som talar till min själ, mina tankar liknar hans texter.

Den råa tonårsrevolten har mjuknat, harmoniserat med mognad. Även min tonårsrevoltör har somnat, mera mjukhet i tankarna och mera i känslan. Det är ju kanske inte så konstigt, vi är ju i dag båda vuxna. Levt mera än hälften av våra liv, säkerligen väldigt olika liv, ändå pratar hans texter till mig. Ibland känns det som han suttit och skrivit dom till just mig.

Nej  nu får det vara slut babblat för denna gången, i alla fall nu, snart om bara några veckor kommer vi återigen se denna man stå rakt upp och ner och utföra sin konst för oss. Där vi genom våra egna tolkningar erfar hans mästerverk.

Den tidiga morgonen visar mig tankar och funderingar. Idag satt jag och läste hjälpavsnitten i mitt bokföringsprogram som jag införskaffat. Visma heter det.

Eftersom min ADHD gör att jag har svårt att minnas de jag läser, och svårt att vara fouserad längre tider när jag läser, Till allt detta har jag ju även dyslexi.  Så får jag läsa flera gånger, prova på göra nått annat och läsa igen.  Men jag kan helt klart säga att jag fattar mera nu än för en timma sen. Nu säger inte det mig att jag kan det, men  förstår mera än innan.  Deklarationslappen som jag skulle fylla i igår misstänker jag att jag behöver fylla i en gång till misstänker att jag  gjort några fel.

När jag fyllde i den igår så såg det ut som att jag skulle fylla i så, men när jag senare tittade på det så  misstänkte jag att det skulle fyllas i något helt annat.  Kanske måste jag anlita någon som kan det bättre än mig. Kanske kommer jag inte att klara det själv.

Nej, Det är klart jag kommer klara det känner jag hur min röst inom mig skriker. Jag måste bara har mera tid, anstränga mig lite till, läsa mera. Skulle vara skönt att ha någon brevid mig som kanske kan som visar mig hur jag ska gå tillväga.

Halllååååååå! finns det någon där ute som skulle kunna ge mig tips? Kom just på det själv just nu. Visma support kanske eller suportar de bara programmet???

Nej några timmar till här  sen  vet jag att jag kommer att fixa till det. Men tyvärr blir det inte idag för idag ska jag lägga kraft på jobbet igen. Och imorgon då ska det läggas kraft på Tårtbakning. Imorgon är det den dag som jag kommer att bli ännu ett år äldre, förhoppningsvis känns det inte. Det har det ju inte gjort  alla andra år. men vem vet  45 då kanske något magiskt sker och förändringarnas förändringar känns och syns.  Nej misstänker starkt att imorgon kommer att vara lika med idag, imorgon kommer inte vara annorlunda än nu. Byter ju bara ut en fyra mot en fem och hur ofta  gör man det.

Snart är det feb……..

Torsdagen den 4 feb kommer jag och min stora son vara på lisebergshallen, tillsammans med mannen som talar till mig mina tankar och min själ. Thåström som på något sätt mera kommit till hem i sig, ska då tala för mig.

Om bara 29 dagar kommer jag att vara där Thåström är igen, mannen som blev en gris, blev mannen som är i sig, talar med mina tankar. Idag  är det

Be-bop-a-lula hela jävla dan istället

Nej, nu är det bara en intervju för våran kommun tidning för anställda, media spelaren. Men känner mig ändå lite nervös, vilka frågor kommer det att ställas, nu skulle jag vilja leva i om en halvtimma i framtiden.  Då vart det ju över och hade sluppit tänka på det nu.

Ut ur högtalarna hör jag Thåström, det här är alla dåras dag, vi skiter i all ordning och lag.  Då för länge sen, då för många år sen tyckte jag det var en grym text kände revolten i texten.

Idag med mera vuxna ögon blev även jag en av de tysta, även Thåström blev gammal och mindre skrikig, idag satt vi lite och pratade om folk som sålt sig.

Min make så att snart ser man nog denne man på lets dance eller bingolotto. Då just i den stunden vaknade revoltören i mig

Nej !

Aldrig aldrig Thåsträm sa jag.

Inte skulle han sälja sig där.

Nej aldrig Thåström, sakta vaknade jag ut revolttankarna och minns den artikeln som jag nyss läst där Han själv pratade om  tunéern för några år sen röda sten och skriken om det är ni som e de konstiga ,……

Just i artikeln läste jag just om att han själv tyckte han sålt sig ville inte skrika ut och stå på scenen men det var riktigt bra betalt.  vad vill jag säga med det här ??? Vet inte…

sitter här och skulle skriva lite tillsammans med bandit. Istället blir det morse meddelande. Samt en röst då och då om att jag ska fortsätta lyssna. Får lyssna gamla klipp istället.  Tröttheten, finns men bandits samtal är riktigt roliga så det blir svårt att inte le till. Idag ska vi på utvecklingsdagar, idag och imorgon. Rivstart inte illa, fick till mig av min bror att han  skulle lurat mig för ett tag sen om att tv 4 skulle intervjua mig i någon morgonsoffa. Som tur att han inte kan hålla inne med sådant, för jag hade svalt och gått på sånt till den mildaste grad.

Sportify Thåström FAN FAN FAN, det skulle va duu. Artikeln som jag hittade igår var intressant dessutom gillade jag hans svar. Om att han kan inte strukturera sig så att han sitter ner nio till fem och skriver. Han har för mycket adhd var slutklämmen på hans svar. Måste vara  just det som jag gillar i hans texter, för jag har alltid tyckt att de pratar till min själ, Jag som aldrig kunnat sitta still, jag skriker djävligt högt, alla de andra texter.  I mina texter av nonsens på skrivpuffen är jag ofta inspirerad och lånar i bland av denna storhet. Sorry thåström dina ord är för bra för att jag ska låta bli och låna ett ord här och där.

Idag skriker han ut i sin nya tappning av alla underbarheter. Denna konstnär är underbar och för varje gång jag lyssnar ( Jag lyssnar ofta) så hittar jag nya tankar och stråfer som passar in i mig i mitt liv, hans texter är vackra hans ord blir fantastiska tillsammans med hans röst.

Redan som ung var han det som jag behövde som medicin för att stå ut med mina virrvalande tankar. Min son har gått i samma skola. Det är han och jag som håller koll på vad  Herr Thåstöm har gjort som vi missat. Jag har glömt min första kyss men jag miss tydlig när jag fick Rolle Stolts autograf.  Om bara några månader är  det åter igen en högtidsstund för mig och min son, då på lisebergshallen, 4 feb, kommer vi vara och andas samma luft igen.

Tankar om min bok får plats här, min bok som jag så gärna skulle vilja lämna över till den mannen som jag innan skrev om Herr Thåström. Jag skulle vilja skicka den till honom eller ge den till honom personligen. Vet inte riktigt hur det ska gå till, men det är ännu en dröm som jag har idag. Alla drömmar kan inte ske  nu med en gång även om jag vill det men en dag så känner jag att jag kommer att får till den glädjen att få överlämna min bok till denna man. Den dagen kommer vara en dag som jag för alltid kommer att minnas.

Jag föredrar att kalla mig impulsiv, en av böckerna jag har här hemma är till för Thåström, Han finns till och med i mitt tacktal i boken.  just nu får det räcka med att Hans nya skiva länkar på samma inlägg som min bok Jag föredrar att kalla mig impulsiv.

Lev idag just nu, i morgon eller i eftermiddag är just nu, senare, inte just nu…..